Förut när jag hade körlektion pratade jag och min körlärare om att tro på sig själv i trafiken. Jag vill, jag vågar, jag kan.
Då slog det mig att jag tagit upp mycket realtionsrelaterade frågor här i bloggen, men jag har aldrig talat om tilliten till dig själv. Jag är nämligen övertygad om att innan man kan tycka om andra, måste man tycka om sig själv. 
Men hur fungerar det egentligen med tillit till oss själva?
Vi människor har en grundläggande självacceptans och utöver det en prestationsjälvkänsla. Den senare innebär att vi strävar efter att känna oss duktiga, för detta stärker vår förmåga att kunna acceptera oss själva precis som vi är.
Jag tror att det hela handlar om att försöka att aldrig bli negativt inställd. Naturligtvis uppstår svackor, alla har perioder då självkänslan inte är på topp, men man ska aldrig tappa den grundläggande acceptansen till sig själv. Om man gör det säger det sig självt att man kommer förlora sig själv någonstans på vägen.
Det är möjligt att du kommer möta tuffa motståndare i livet och att du kanske inte handlat bra alla gånger, men övning ger faktiskt färdighet. Tala om för dig själv, eller någon annan, hur bra du tycker att du är, precis som du är. Att veta i förväg och vara inställd på att du kommer förlora, kommer tyvär inte hjälpa dig. Bestäm dig, var inställd på att vinna och ge allt istället! Om du är inställd på att vinna kommer det garanterat gå bättre än om du är inställd på att förlora, för då tror jag att du automatiskt kommer kämpa mer.

Nu kommer jag fram till fällan jag vet att många trampar i, jag har många gånger gjort det själv.

Ja fällan är naturligtvis när du är så inställd på att vinna att du bara känner dig ännu mer värdelös när du inte gör det. Kanske upptäcker du det inte först, för vissa behövs påpekningar av andra. Ni kanske också har upptäckt att det jag påstår är en aning motsägelsefullt. Man ska vara fullt inställd på att vinna, men samtidigt kan man trampa i fällan om man är det?
Naturligtvis handlar det om att ha den där grundläggande acceptansen av sig själva, som jag tror de allra flesta har. Man får på vissa bara titta lite längre in, bakom fasaden, för att ta fram den. Det är ju den grundläggande självacceptansen som ger oss så mycket tillit till oss själva så att vi kan börja tro på oss själva, att vi kan vinna. Sedan handlar det bara om att se upp. Lär dig att förlora. De första gångerna kommer kännas tunga, men sedan kommer du upptäcka att det med tiden går lättare och tillslut kan du tycka att du är fantastisk och underbar oavsett om du förlorar.
 Ingen människa är felfri, så börja göra alla möjliga fel och skapa en bra balans mellan den grundläggande självacceptansen och din prestationssjälvkänsla. När du har en bra balans, kommer du även märka att du har lättare att tycka om de i din omgivning och du ser inte alla små dispyter som personliga angrepp.
Det här kan inte stjälpa, bara hjälpa, så sätt igång hörni.