Byter din hud färg till grön när du ser alla dina vänninor tillsammans med sina pojkvänner? sliter det i alla dina ansiktsmuskler när du inser att ditt hår aldrig kommer bli sådär långt och blankt som den där snygga tjejens på skolan?Blir du alldeles till dig när du får veta att killen du är intresserad av har umgåtts med en annan tjej i helgen?
Ja jag tror vi alla någon gång upplevt den där hemska känslan. Känslan av att inte duga, känslan av att man skulle kunna döda sin väninna som oavbrutet pratar om hur bra hennes pojkvän är, känslan av att vilja skriva dit ett M framför VG:t när bordskamraterna allihopa fått högsta betyg. Den där känslan, som kallas avundsjuka.
Avundsjuka kan ta kol på en när det gäller att själv ha den där irriterande känslan hängandes över sig, men när det handlar om ombytta roller, är plötsligt avundsjuka något av det bästa som finns.
Jag undrade; varför är det så tillfredsställande att göra någon avundsjuk?
Jag tror det för många handlar om att man vill ha bekräftelse. Bekräftelse är det många som behöver, fast inte fullt så många skulle erkänna det. Jag tror det inger en känsla av att man är någons mini-förebild, och detta tror jag kan vara både en humörhöjare och göra självförtroendet en aning starkare.
Jag tror det är tillfredsställande för det handlar om makthavande. Man känner att man är på toppen av klippan för en stund, man känner att man skjuter igenom ozonlagret och tar ett varv runt jorden, man känner sig stark.
Avundsjuka är bra, men tänk på att ingen vill vara för grön om huden, så ta den i lagoma doser.