Ja nu är två dagar passerade sedan det var den där dagen som hela världen går på högvarv inför flera månader innan den infaller.
Den där dagen som medför att hela stan är pyntad i rött och har massvis med specialerbjudanden om choklad i hjärtform.
Den där dagen, som jag så många gånger kommit på mig själv med att vilja slippa, allt för att jag inte har någon att dela den med.
Men i år slog det mig, när jag gick igenom ett köpcenter prytt med tusentals röda sammetshjärtan, att den här dagen är ju till för alla oavsett om man har en partner eller inte, för så vitt jag vet, har vi alla ett hjärta.
Jag undrade: vad är det egentligen som gör att vi kopplar ihop våra hjärtan&kärlek med ett förhållande?
Naturligtvis är det våran omgivning som påverkar oss.
Överallt ser man annonser där man kan vinna den perfekta dejten med sin stora kärlek, man hör dagligen vänner berätta om hur mysigt de ska ha det med sina partners och för att inte tala om hur många förälskade par som gifter sig på den fjortonde dagen i februari månad.
Men vad säger egentligen att man inte kan hylla den här dagen som en dag i vänskapens anda, trots allt, är det ju ALLA hjärtans dag!
Jag skulle vilja säga att de hjärtan jag värnar om mest i livet, är mina allra bästa vänners. Vissa personer vet man alltid finns där, man vet att man passar ihop, man vet att oavsett vilka hinder som kommer i ens väg så klarar man att ta sig över dem för det är tillsammans man ska vara.
Och värna om mina vänners hjärtan och uppskatta vänskaplig kärlek, det var precis det jag gjorde den här dagen.
Jag höjde glaset för ett ej beträtt förhållandeträsk och åt en ljuvlig måltid med mina bästa vänner, och tro mig när jag säger, att det var det bästa jag gjort på länge.