Antal sexpartners

Många intresserar sig för det här med hur många andra människor har legat med.
Idag verkar det rent utav vara det som bestämmer vem man är.
Jag har många gånger varit med om att människor i min närhet blivit kallade lösaktiga, trots att de som kastar ut dessa fördomar i luften inte ens är medvetna om antalet sexpartners dessa människor har haft, utan har själva dragit slutsatser.
Eftersom att antalet sexpartners idag är ett såpass hett ämne, med närmare femtontusen sökresultat när orden skrivs in på google,  tycker jag det är väldigt konstigt att vi då kastar ur oss fördomar och svordomar när någon legat med "för många".
Varför intresserar vi oss så oerhört för hur många andra människor har legat med, om vårat mål med detta ändå är att kritisera och fördöma?
Vissa menar att det endast är män som ser ner på kvinnor med en lång meritlista, de tycker att kvinnorna är ointressanta och slampiga.
Vissa menar att kvinnor som ligger med många bejakar sitt inre jag, de lever livet och de lever dessutom härligt.
Vissa menar att det inte alls är så att det är kvinnorna som är slampiga och ligger med många, nej det är minsann så att det är männen som sitter och trycker på sina listor med avverkade kvinnor, som är lika långa som tre barns önskelistor tillsammans på julafton och för att inte skämmas över detta trycker dessa män istället ner kvinnorna.
Jag tror att vi måste tänka lite större, man kan inte kritisera till höger och vänster och speciellt inte mellan könen!

En viktig faktor som absolut måste vara involbverad i tänkandet är att varje gång en kvinna ligger med en man, så adderas ju även en kvinna till mannens lista.
Enligt såväl kvinnor som män skulle svaret på frågan om män har fler sexpartners än kvinnor vara ja, men jag tror inte detta stämmer.
Jag tror snarare det handlar om att våra mentala uppfattningar om våra sexliv mellan könen är olika.
Jag fick denna tanke bekräftad häromdagen när jag läste en artikel om att kvinnor kommer ihåg det exakta antalet sexpartners och män har en förmåga att alltid gissa antalet, för att de helt enkelt inte kommer ihåg. Detta har alltså att göra med en så enkel sak som att män faktiskt vetenskapligt bevisat har sämre minne när det gäller just denna frågan.
Jag skulle säga att kvinnor ofta ses ned på när det gäller långa listor av avverkade sexpartners för att de faktiskt kommer ihåg alla, till skillnad från männen.

Att vi kritiserar och fördömer tror jag handlar om osäkerhet. Man vet inte riktigt vad man ska tycka om saken, därför är det lätt att tycka i idealisk anda, det handlar alltså i grund och botten om grupptryck.
Orsaken till att vi intresserar oss för hur många andra människor legat med är för att vi lever i en värld där jämförelse är prioritering nummer ett. Vissa erkänner att de jämför sig och vissa erkänner det inte. Oavsett så tror jag att man undermedvetet ägnar sig åt detta dagligen.
Kom ihåg att det finns två olika sorters människor, de som delar in världen i två olika sorters människor och de som inte gör det.
Istället för att kritisera och intressera sig för andras sexliv, ta en titt på ditt eget och var stolt över det!


vänner med förmåner

Jag har många gånger funderat på om den välkända termen "vänner med förmåner" är någonting positivt eller negativt. Njutning och vänskap tänker många, perfekt! Ja perfekt, så länge man kan hålla den känslomässiga biten borta.
 Många menar att känslor och sex inte är förknippade med varandra, men jag tror tvärtom.
Vi människor är känslosamma varelser, sen finns det sådana som förnekar det och de som erkänner det. Jag tror att känslor och sex är förknippade med varandra i alla sammanhang fast mängden känslor är individuell.
Jag undrade; förstör sex en bra vänrelation?
Vänner med förmåner kan vara så olika från fall till fall, men jag tror ändå man går igenom tre faser när det gäller denna term.
Steg 1)
Den pinsamma perioden som följer efter första gången de två parterna i en vänrelation haft sex. När man nästan skäms lite för vad man precis gjort eftersom man utåt sett inte skall ägna sig till dessa förmåner om man är endast vänner. När pinsamma tystnader uppkommer, inte för att man inte längre är bra vänner nej, för att man om möjligt kommit ännu närmare varandra och att man ännu inte riktigt kan definera vad man tycker om det.
Steg 2)
Den härliga perioden då de båda parterna njuter av förmånerna fullt ut, då man fortfarande tror att det man känner är vänskapliga känslor för varandra. Den perfekta relationen är uppnådd, man är bästa vänner och får samtidigt njuta av livets goda, utan den där svåra biten. Underbart!
Steg 3)
Den rent ut sagt jobbiga perioden. När man förstått att känslorna inte endast är vänskapliga, men samtidigt vill man inte förstöra Den härliga perioden men känslor. Förvirring uppstår då man står mellan att våga ta steget och berätta hur man känner och med det kanske riskera att förlora en bästa vän, eller att inte ta steget och istället uppleva den jobbiga känslan av förvirring varje gång de båda parterna träffas.

Jag anser att sex förstör vänskapen, för jag tror att tillslut övergår vänner med förmåner till ett väldigt känslomässigt ämne. Som jag alltid brukar säga, vänskap övergår lätt till kärlek, men kärlek går inte lika lätt över till vänskap igen. Så mitt råd till dig är att spela dina kort noga.

mitt svar på ett varför

Vet ni vad jag tycker är något av det värsta som finns?
När man har den där känslan, ja ni vet precis vilken jag pratar om. Den där känslan av att inte vara värd något, den där känslan av att de flesta tar dig för ditt yttre jag och inte uppskattar den hela världen som man har inuti. Den där världen som är så spännande om man tar sig energin till att börja upptäcka.
Varför är det så, sorgligt nog, att inte många människor idag orkar ta den energin?
Under hela min högstadieperiod skulle jag vilja likna mig själv vid att vara en utstött och ful ankunge, vilket mina skolkamrater inte var sena med att påpeka. Varje dag i skolan var en ny dag som jag behövde kämpa mig upp till. En ny dag av förödmjukelser, hånskratt och hårda ord.
Det jag önskade mig mest i hela världen under mina tre år på högstadieskolan, var att få vänner i skolan som såg mig som en i gänget, att killar överhuvudtaget skulle titta åt mitt håll, att jag skulle bli av med en hel drös av saker gällande mitt utseende och bli en fin tjej.
Jag spenderade tre år med att sätta dessa saker högst på min önskelista, och idag, ett antal år senare, när jag fått det jag önskade mig och lite mer, inser jag att människor alltid kommer vara likadana. För det hjälper inte att bli fin, att få mycket vänner och att killar tittar åt en. Man känner sig fortfarande lika värdelös, för att människor inte uppskattar den värld man har inuti.
 Mitt svar på varför människor inte orkar ta energin och upptäcka världar, är att vi inte inser att vi behöver varandras stöd. Vi inser inte att vi borde uppskatta varandra för de vi är istället för att vara så ytliga. Vi borde kanske tänka på att vi inte bara finns i en värld, utan det finns miljoner, miljarder andra världar inuti varenda människa.
Jag är helt övertygad om att så många människor skulle må bättre av att få höra en mening, om så bara en enda liten gång, en mening som lyder "tack för att du är du".


RSS 2.0