På torsdagar är jag alltid sådär jättetrött och det finns absolut ingenting att göra. Men igår, så gick det en film på tv som jag tänkte att jag skulle se. Halva filmen igenom började jag tappa intresset och när slutet äntligen kom var jag så uttråkad att jag nästan somnat. Men som från ingenstans, citeras plötsligt John Lennon och hela filmen fick en annan mening.
"Livet händer när man gör någonting annat" John Lennon
Detta citat fick mig att undra om det verkligen är så att om man koncentrerar sig på något annat så händer livet?
Jag har vänner som har problem med att hitta den "perfekte partnern" och regelbundet är ute på jakt och träffar nya människor i kärlekssyfte titt som tätt.
Jag brukar alltid rådge dem att inte leta, för min tro är att ingenting kommer till dig när du desperat söker efter det, nej det kommer när du minst anar det.
Våra kroppar och sinnen bemästrar en fruktansvärd intelligens om när vi är i behov av något och om vi inte hittar den perfekta partnern nu, så kanske det är så att vi omedvetet inte är redo för det.
En motsägelse till detta skulle naturligtvis kunna vara att det inte händer något. Man kanske har varit utan någon att dela livet med en längre period, eller kanske aldrig ens har delat livet med någon än och naturligtvis kan då en desperation växa fram.
Mitt svar på detta är att vi har hela våra liv framför oss att dela med någon annan, och jag vet att man klarar av att leva självständigt, även om det såklart kan vara jobbigt. När allt kommer omkring, ska man vara sin egen bästa vän, och hur gör man det utan att leva självständigt?
Som slutsats skulle jag vilja säga att John Lennon absolut har rätt i att livet händer när du gör något annat. Enligt mig, så måste man slappna av och tillåta sig själv att pausa sin tillvaro ibland. När man klarar av att tillåta sig själv att inte alltid ingå i en ständig jakt, är man säkerligen redo för det där som man alltid känt att man är i behov av.