Jag fick idag höra talas om en förhållandevis omtalad blogg, nämligen Karlstads svallrande blogg.
För er som sett serien gossip girl någon gång, skulle jag vilja likna den här bloggsidan med just gossip girl.
Det skvallras om karlstads invånare och deras handlingar och däribland om mestadels tjejer.
Bara idag har jag nog hört ett tjugotal personer nämna bloggen och inte är det i samband med hyllningsvisor eller hedersomnämningar, nej, snarare i samband med svordomar. Några väl valda ord jag hört är omoget, naivt & barnsligt.
Trots att jag hört alla dessa negativa uttalanden, fick jag reda på när jag tidigare var inne och kikade på sidan, att statistiken för hur många läsare den har tydligen skjutit i höjden.
Jag kunde inte förstå den här dubbelmoralen, att först uttala sig om att det är en värdelös sida och sedan dagligen besöka den och bidra till ökad läsarstatistik och genom detta även bidra till att skaparna blir mer triggade än någonsin till att fortsätta sitt skvallrande.
Jag började fundera; varför säger människor en sak men menar en annan?
I ungdomars vardag förekommer det här mer än någonsin skulle jag vilja påstå, i stort sett alla har väl någon gång varit med om att någon påstått någonting men sedan inte alls visat att den fysiska handlingen blir av.
Lösryckta kommentarer dragna ut luften förekommer ofta, exempelvis när man springer på en gammal vän på stan som man i stort sett aldrig umgås med längre. Man påpekar lite vagt att det verkligen är nödvändigt att ta en fika tillsammans någon dag, men det här är mer en fras man använder för att vara artig, för att sedan återgå till det riktiga ärendet man hade i staden. 
Jag tror det har mycket att göra med att vi idag grämer oss för att erkänna saker. Vi påpekar att det är otroligt naivt att prata dumheter om andra såsom att skvallra, men samtidigt tillfredsställer det oss psykiskt.
Idag är det en trend att tycka som andra, att hålla med varandra i en diskussion och att inte argumentera med varandra.
Jag skulle istället vilja uppmuntra människor till att erkänna saker, att inte vara rädd för att bli ihågkommen som någon som står för vad man tycker.
Idag ska jag göra ett erkännande som jag inte tror jag är ensam om men som de flesta håller tyst om; jag fullkomligt älskar skvaller.
Dock anser jag att det kan diskuteras ifall baktalande som strider mot människors integritet är det som verkligen borde vara det mest omtalade.